Vi tänker på olika sätt

Vi har våra individuella tankemönster. Vårt sätt att tänka för att komma fram till en uppfattning, en slutsats eller en självbild.

Du har säkert ibland blivit förvånad hur andra tänker. Eller inte förstått hur de resonerar när de förklarar sina uppfattningar. Just då är du i kontakt med hur ditt sätt att tänka skiljer sig från någon annans. Är du dessutom känslomässigt berörd av att ni inte förstår varandra så blir det ännu värre.

 

Men vi kan mäta tankemönster, dvs vilka slags tankar du föredrar och vilka slags tankeimpulser du fokuserar eller bortser ifrån. Våra tankar är medvetna eller omedvetna. Medvetna tankar kan vi berätta om och förklara vilket slutsatser de ger. Omedvetna tankar däremot "bara kommer", de ger intuitiva impulser till både känslor och medvetna tankar.

 

De medvetna tankarna är av två slag som handlar om:

  • fakta, tankemodeller och med logik som synsätt
  • hur verkligheten fungerar, sambandet mellan orsak och verkan och vilka resultat det leder till

Du kan enkelt mäta ditt tankemönster via en undersökning på internet. Den teoretiska grunden är Formell Axiologi. En gren inom filosofin med bla den svenske forskaren och läkaren Evert Schildt som upphovsman.

Ett exempel – plan och verklighet

En styrelse har beslutat om hur planen för årets verksamhet ser ut. Aktiviteterna är tydligt beskrivna, kostnader är beräknade och ansvaret är fördelat. Allt baserat på fakta och tydliga sammanhang. Ett sådant beslut handlar om tankemodeller dvs ett försök att i förväg så exakt som möjligt beskriva vad som kommer att inträffa i verklighetens värld.

 

Men planen finns "bara" som tankemodell.

 

Under diskussionerna har säkert några sagt att planen blir svår att förverkliga (i verklighetens värld). Det är ont om pengar, man vet inte hur olika personer kommer att reagera när det här ska göras, det är också andra praktiska saker som är okända eller osäkra. Tex om budgeten håller. Dvs de som invänt mot planen har mest tänkt kring svårigheter och resultat i verklighetens värld.

 

Ofta står viljemässigt baserade tankemodeller mot erfarenhets-baserade tankar om hur olika resultat det kan bli under olika förhållanden. Tanke och vilja kan bli motsatspar till resultat och praktiska förutsättningar. Bäst är att båda dessa typer av tankar kan balanseras mot varandra till en helhet.

 

Då ökar möjligheten att förstå hur planer bäst ska förverkligas och resultat bäst ska planeras. Balansen förbättras och beslutet blir bättre. Exemplet kunde lika gärna handla om att söka nytt jobb eller ej.

Varför kartlägga?

En kartläggning ger dig en väsentligt ökad förståelse kring varför och hur du tänker kring dig själv. Tex överdrivna krav på dig själv, hur du hanterar omvärldens krav och press på dig, hur du kan gå fel i dina beslut genom att överdrivet fokusera något och samtidigt bortse från något annat etc.

 

Det måste också finnas en balans mellan ditt tänkande kring omvärldskrav och din förmåga att "stå upp för dig själv" och skapa ditt eget utrymme. Det görs bäst när du redan är i balans och görs sämst när du är trött, irriterad eller inte har överblick.

 

Balansen spelar stor roll för möjligheterna att orka och våga hävda sina egna utgångspunkter och känslor. Den spelar därmed också roll för vad som kan bli stressande i olika situationer.

Vad ger det mig?

En rapport ger dig kunskap om ditt tankemönster. Den ger dig ökad förståelse i många sammanhang tex:

  • Hur du kan förbättra ditt sätt att kommunicera
  • Hur du bättre kan analysera hur andra uttrycker sig
  • Din balans mellan att uppfatta omvärldens krav och förväntningar jämfört med dina egna krav på dig själv

Vilket sätt du främst använder för att ta beslut och vilket sätt du inte använder